1 månad kvar...
Lucia, vem var det...och varför firar vi Lucia?
Lucia firas den 13 december och markerar tillsammans med advent inledningen på julfirandet. Innan den gregorianska kalendern infördes under 1700-talet inföll Lucia samtidigt som vintersolståndet på norra halvklotet.
Traditionen som den ter sig i Sverige har spritt sig från Västergötland till hela Sverige och under 1900-talet också till andra områden såsom finlandssvenska områden i Finland, som Åland, och i viss mån även till Danmark, Norge, samt bland svenskättade i USA. Lucia är ett sicilianskt namn som betyder den ljusa och kommer av latinets lux, lucis, som betyder ljus.
I Italien firas Lucia genom att barnen lämnar över mat till Lucia och till den "flygande åsnan" som hjälper henne att ge presenter. Om de råker se henne kommer hon att kasta aska i deras ögon, så att de blir blinda.
Äldre luciatradition
Redan under medeltiden finns uppgifter om firandet av julfastans ingång. På lucianatten slaktades julgrisen och det festades natten lång. Vid denna tid ansågs denna natt vara årets längsta natt med en hel del övernaturliga makter som var ute och härjade och det var därför bäst att hålla sig vaken. Enligt den Julianska kalendern, som i Sverige och Finland gällde fram till 1753, var lucianatten faktiskt årets längsta natt.
Traditionen levde vidare in i 1600- och 1700-talets bondesamhälle. Firandet var vanligast på västkusten i Sverige. Man firade med mat och dryck och en av gårdens kvinnor kläddes i vitt och fick bära en ljuskrans i håret. Traditionen tros komma från Tyskland, där en flicka kläddes upp för att vara "Christkindlein", med tända ljus i håret som föreställde en gloria. Lucia kan således ursprungligen ha varit identisk med Jesusbarnet.
Såväl Sankta Lucias helgondag 13 december som namnet på Lucifer, mörkrets herre som sägs vara särskilt aktiv den natten, och latinets ord för ljus, "lux", har på något sätt medverkat i traditionens framväxt och gett den dess unikt svenska former, men seden att högtidlighålla och kanske besvärja solens återkomst är givetvis äldre än kristendomen. Det röda sidenband som Lucia numera har om midjan sägs symbolisera Lucias helgondöd, annars har väl den svenska luciagestalten egentligen mycket litet att göra med helgonet Lucia.
Seden att gå runt bland hus i grannområdet är ett arv från äldre tiders "staffanssjungning", som förekom både på landet och i städerna, där djäknarna gick mellan husen för att samla in pengar till den årliga hemfärden. (Det har hävdats att den traditionen ursprungligen kommer från Skara , där eleverna gick mellan stugorna för att sjunga och samtidigt samla in en slant efter ett år av studier på den mycket gamla Katedralskolan). Att man ibland - enligt gamla staffanssångtexter - även kunde tigga till sig en sup skapar en länk till det moderna lussefylleriet.
En annan, äldre folklig tradition som levde på landsbygden var "lussebruden". Det kunde en ogift kvinna i trakten eller på gården utnämnas till, och därmed bli huvudperson i den lokala varianten av lussefirandet, kanske servera mat, kanske dansa med alla pojkarna på lussefesten, och säkert ibland också utsättas för fräcka skämt.
Modern luciatradition
Skansen tog upp traditionen 1893 i Bollnässtugan, då mest som en gammal tradition värd att bevara. Det moderna luciafirandet tog fart när Stockholms Dagblad 1927 arrangerade det första offentliga luciatåget. Seden fick därefter snabbt efterföljare över hela landet inte minst genom lokalpressens initiativ. Under åren 1973-1980 kröntes Sveriges Lucia på Skansen, efter omröstning i Året Runt. Luciakröningen på Skansen har sedan fortsatt med andra samarbetspartner. Idag är formerna för hur ett så kallat traditionellt Luciafirande ska gå till väldigt låsta. Detta visade sig genom reaktionerna på SVT:s Luciamorgon 2004, ett luciaprogram som anknöt till äldre folklig luciatradition. SVT och radions Ring P1 fick mottaga många klagomål om att de inte fick höra de vanliga Luciasångerna och se de vanliga Luciautstyrslarna.
Numera firas Lucia på skolor, daghem, i föreningar och på många arbetsplatser. Många större städer utser genom omröstningar i lokaltidning stadens Lucia. Den största årliga luciakonserten äger rum i Globen, där Adolf Fredriks Musikklasser, Stockholms Musikgymnasium och Stockholms Läns Blåsarsymfoniker spelar och sjunger. Detta Luciatåg har bland annat blivit omnämnt i Guinness Rekordbok som världens största med över 1 200 medverkande.
För den svenska polisen kan Lucia vara en mindre trevlig högtid med mycket ungdomsfylleri. På senare år har mycket arbete gjorts för att få bort detta, bland annat genom nattbio.
Det är tradition på Grand Hôtel i Stockholm att bjuda Nobelpristagarna (de som stannat kvar i Stockholm efter Nobeldagen 10 december för att delta i andra Nobelarrangemang) på ett Luciatåg på morgonen den 13 december. Lika traditionsenligt brukar kvällspressen rapportera om de äldre herrarnas stora förvåning. Den gladaste reaktionen kom från Dario Fo, Nobelpristagare i litteratur 1997, som dansade runt och sjöng duett med Lucia, då givetvis med italiensk originaltext.
