Hamrångefjärden...( Gästrikland forts.)
Denna oas norr om Gävle är inte bara en sjö utan också en ort.
Hamrångefjärden är en tätort i Gävle kommun. Omnämns av Carl von Linné i dennes "Lappländska resa" 1732: "Sjön Hamrångefjärden ligger på högra handen och gör vägen för den resande behaglig." Ursprungligen en fäbod tillhörig Hamrånge utvecklades Hamrångefjärden till en by och sedermera till ett typiskt stationssamhälle där Ostkustbanan, E4 och en industrijärnvägen DONJ (Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg, den sk. "kråkbanan") korsades. Under höjdpunkten av Hamrångefjärdens utveckling fanns där tre specieriaffärer, två caféer, campingplats, tandvårdsklinik, pappershandel, järnaffär, urmakare, stationsbyggnad, postkontor, distriktssköterska, folkbibliotek, IOGT-lokal, en biograf samt annat som utmärker ett stationskluster anno 1960-tal. I tätorten Hamrångefjärden ingår mindre bygrupperingar som Rån, Lötvallen, Åbydal, "Korea" och Hagalund. Hamrångefjärden är också namnet på den stora sjö, och fd havsvik, som ger platsen dess natursköna inramning. Orten har också ett eget bandylag samt är uppväxtort för statsvetaren Stig-Björn Ljunggren.
Kråkbanan:
Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg (DONJ) var en smalspårig (891 mm) järnväg mellan Linghed i Dalarna och Norrsundet vid Gästrikekusten via Ockelbo i Gästriklands inland. Järnvägen, som byggdes främst för malm- och virkestransporter men även fick persontrafik lades ner 1968-1970, med undantag för de 6 östligaste kilometerna, Hamrångefjärden - Norrsundet, vilka breddades till normalspår. Av övriga banan återstår de sex kilometerna mellan Jädraås och Tallås i Gästrikeskogarna, vilka används som museibana med ångloksdragna tåg under namnet Jädraås-Tallås Järnväg. Banan hade byggts i olika relativt "fristående" etapper under slutet av 1800-talet, vilka senare slogs samman till DONJ, som bannamnet förkortas. En viktig godskälla var Vintjärns gruvor. DONJ hade en sidobana från Vintjärn till Ågs bruk i Åg.
